I Stockholm saknades det både alternativa stödsystem och ett forum att mötas på för den i filmbranschen som var ny eller halvny, vilket kunde göra det svårt att bygga nätverk och att etablera sig inom filmvärlden. 2008 sjösattes därför Subtopias film- och mediasatsning, vars mål var att bygga upp ett kluster, en filmcommunity i Botkyrka för personer och organisationer som arbetar med film på olika sätt. Planen var att bygga detta i samarbete med Filmregion Stockholm Mälardalen. Deras ambition var att öka möjligheterna för att spela in film i Stockholmsregionen, och Subtopia hade ju både ytan och viljan att hjälpa till med det som hindrade många från att göra det.
Pengar, boende, studior, visningsfönster, utbildning, teknik, närhet till andra konstformer, kontorsplatser, varumärke samt nationella och internationella nätverk. Dessa tio resurser kunde Subtopias film- och mediesamordnare Jonas Boutani Werner identifiera att man behövde som filmare i glappet mellan amatör och professionell, och Subtopias filmstrategi gick ut på att tillgodose de behoven genom att skapa en mötesplats, en filmby, för filmare med en stor bredd. Att göra en betydande insats för att hjälpa aktörerna i gränslandet mellan professionell och amatör med produktion och projektutveckling lockade särskilt eftersom det redan fanns flera stödformer för både nybörjare och för etablerade filmare. För gruppen i mellanskiktet som ville göra långfilm men som kanske saknade de stora filmstöden kunde Subtopia tillgängliggöra filmstudior, hjälp att hitta inspelningsplatser, rådgivning och möjligheter för hela produktionskedjan att bygga nätverk inom filmvärlden, alltså med det allra mesta som var viktigt bortom den rent finansiella aspekten.
Utbildningar och kurser mitt ibland aktörer i filmvärlden
I Subtopias kluster verkade aktörer med film som fokus, däribland Filmbasen, Kompani Bastard och och Zingo Films initiativ Fanzingo. I filmbyn hölls filmrelaterade utbildningar, såsom Manuspiloterna som både gav kurser och en heltidsutbildning i manusskrivande, SubCasting som arbetade med casting, och dessutom förlade Dramatiska Institutet (numera Stockholms dramatiska högskola) sin ettåriga baskurs i film på Subtopia mellan 2009–2011. Ville man jobba med att hitta inspelningsplatser eller bli dokumentärfilmare fanns även kurser att gå i det. 2009 grundades även Filmresidens Subtopia, vars syfte var att locka filmare till platsen genom att erbjuda de tio ovannämnda resurserna just i form av ett residens.
– Det som var unikt med filmresidenset var att vi som en enskild aktör valde att gå ut och stötta långfilmsproduktioner, utan att ha vare sig pengar eller ett uppdrag från någon att göra det, berättar Jonas.
Residenset blev en plats dit man var välkommen att söka som filmare i mellanskiktet som ville göra långfilm men inte hade en stor budget, där man kunde utvecklas och samarbeta med andra. Just residensformen var ovanlig inom film, men gick i linje med Subtopias vision om att vara en mötesplats för film. Man arbetade även med kontakterna i Botkyrka genom att sammanställa information, där svar på frågor som gällde till exempel inspelningsplatser, kontakt till organisationer, företag, offentliga aktörer och andra verksamheter i Subtopias nätverk fanns. Från 2009–2014 gav residensen stöd åt ett tjugotal filmare som befann sig i just glappet mellan professionell och amatör.
Hangaren och Subtopias studior fick fler användningsområden
Allt eftersom Subtopias lokaler nyttjades av fler som arbetade inom branschen anpassades och utvecklades de också efter behoven som uttrycktes av hyresgästerna. Subtopias dåvarande arrangemangschef Kerstin Fagervall började 2011, och för hennes del startade allting med att bland annat fylla den då nyrenoverade multiarenan Hangaren med olika arrangemang. Det tidigare virkeslagret invigdes i september 2010 och var anpassat för cirkusföreställningar men var också planerad att användas som filmstudio.
Även Studio 3 gjordes ordning i samma veva för att täcka behoven av repetions- och filmstudio. Några filmarbetare hyrde studion och byggde en greenscreen till sin musikvideoinspelning, och den kom att användas vid ett antal inspelningar. Där fanns även ett dansgolv som täckte 150 av lokalens 400 kvm2 och gjorde Studio 3 till en flexibel lokal för cirkusartister, dansare och filmarbetare.
– Hangaren var ju jättebra. Den ligger enskilt i ett inhägnat område, och ger en utmärkt möjlighet att röra sig fritt både inom- och utomhus. Att det dessutom som komplement finns ett separat hus i direkt anslutning med loger, matsal och produktionskontor fyller de behov man har, berättar Kerstin.
För Kerstins del gällde det att närma sig folk i filmbranschen som var vana att filma i filmstudior som var belägna norr om staden. Genom visningar och möten ville hon visa möjligheterna Subtopia och Botkyrka kunde erbjuda filmproducenter från främst Stockholmsregionen.
Tillsammans med Filmregion Stockholm-Mälardalen arrangerade hon en visning av Studio 3 och Hangaren för filmregissörer och producenter. För att visa på bredden Subtopia står för med företagare och aktörer av olika slag, ville hon ge besökarna en oförglömlig överraskning. En före detta cirkusartist hade börjat arbeta som stuntman och hyrdes in för att från en höjd kasta sig brinnande på en madrass i närheten av bordet där gästerna satt.
– Hur mycket är det möjligt att försöka visa vid ett och samma tillfälle? Det gällde att visa bredden, menar Kerstin.
Hela mediespektrat får plats
Hela mediespektrat får plats Under Kerstins första sommar flyttade SVT och programmet Helt Magiskt in på Subtopia i två månader, och de nyttjade hela Hangaren, Studio 3, Studio 1 och Studio 2. Det följdes av andra TV-produktioner, och med tiden utvecklades Subtopia till att handla mer om film och media.
– Fler branscher blev intresserade av Subtopias utbud. En blandning av bland annat reklamfilmsinspelningar, TV-produktioner, konserter och evenemang fyllde Hangaren mellan de publika cirkusföreställningarna, berättar Kerstin.
2014 och 2015 hölls även en branschmässa på Subtopia, Studiobar, för alla som jobbar såväl bakom scen som kamera inom TV, film, scenkonst, event och musik, i ett försök att nå dem som arbetar under regissörerna och producenterna. Kerstin hade nämligen träffat många av dessa aktörer och uppmärksammat att de hade en önskan om att bredda sina kunskaper. Mässan var ett tillfälle för utställare från alla delar av produktionskedjan att mötas på, och det bjöds på bland annat panelsamtal, mingel och speeddating. Andra året spelade man även in poddar. Kerstin berättar:
– Plötsligt hade vi mer och mer att göra med uthyrningar. Det började öka på så att vi hade ganska bra tryck på de här studiorna, men det blev mer fokus på TV och reklamfilm.
Varför långfilmsinspelningarna avtog kan bero på flera saker. Produktionstider för långfilm var mycket längre, vilket gjorde det svårt att hyra ut lokalerna under hela den tidsperiod som krävdes, eftersom mycket annan verksamhet skulle in. Många filmare åkte även utomlands för att filma och Botkyrka gick ur Filmregion Stockholm-Mälardalen, vars stöd finansierade filmstrategin. Då var filmare dock medvetna om att Subtopia fanns så förfrågningar om att hyra lokalerna har fortsatt. Idag spelas det in såväl musikvideor som reklamfilmer och kortfilmer och tv-programmen Talang och Drömpyramid är återkommande kunder.
– Vi var en udda fågel. Jag åkte runt på filmfestivaler och filmkonvent och träffade folk från filmbranschen och på filminstitutet och sa “Hej, vi håller på att stötta långfilmsproduktion, är ni intresserade av det här?”. Jag tycker att det var coolt och modigt av Subtopia att våga köra på en sådan sak, säger Jonas.
