Visionerna för vad det nya kulturhuset Rotemannen i Alby skulle bli var storslagna redan när portarna slogs upp 2002. Det här skulle inte bli ett kulturhus likt alla andra! Men att utveckla en ung, passionsdriven och nytänkande organisation krävde snabba beslut och flexibilitet, något som inte alltid rimmar med kommunal förvaltning.
Kring millennieskiftet pågick ett intensivt arbete i Botkyrka där politiker, tjänstemän och andra aktörer ville vända en negativ trend i kommunen. Managementkonsulten Peter Englén kom i kontakt med Botkyrka kommun som en av de drivande bakom Cirkus Cirkörs etablering och blev sedan konsult åt kommunen:
– Jag samlade politiker, tjänstemän och andra aktörer och skapade Upplevelsesatsningen1 som sedan antogs av kommunfullmäktige. Analysföretaget Kairos Future hade gjort en analys av Botkyrka där den unga befolkningen och stora andelen invandrare uppfattades som en utmaning. Med Upplevelsastningen vände vi på begreppen och såg det som styrkor.
Flexibel organisationsform
I kulturhuset i Alby fanns just den kreativa och unga kraft som skulle kunna driva Upplevelsesatsningen framåt. Men det fanns problem med organisationsformen. Karin Lekberg är kulturstrateg och hon arbetade med verksamhetsutveckling av kulturhuset och blev senare chef på Subtopia:
– Det blev svårare och svårare att fatta snabba beslut och jobba proaktivt i den kommunala förvaltningsstrukturen. Om kulturhuset skulle kunna bli det visionen beskrev kunde vi inte jobba via förvaltning, nämnd och nämndmöten. Därför bestämdes 2004 att man skulle bilda ett bolag.
Men vilket typ av bolag skulle det bli? Och hur skulle det bli ekonomiskt hållbart? Jens Sjöström, socialdemokratiskt regionråd i Stockholm, var vid den tiden vice ordförande kommunstyrelsen i Botkyrka och ordförande för kommunens demokratiberedning:
– Anders Arnesson var kommunstyrelsens ordförande vid den tiden och han ville skapa en form som låg utanför den kommunala organisationen som kunde samordna aktörer i kommunen. Men var skulle resurserna komma ifrån? Det diskuterades att utveckla den turistförening som fanns. Eller om man skulle skapa ett aktiebolag tillsammans med näringslivet. Sista spåret var kommunalt aktiebolag, vilket det blev.
Tre bolag blev ett
Det kommunala aktiebolaget Upplev Botkyrka grundades 2005 genom att införliva Subtopia, Lida Friluftsgård och Botkyrkas turistförening i det redan existerande bolaget Hågelbyparken. Men att just dessa tre platser blev Upplev Botkyrka var inte självklart till en början.
– Jag lobbade för att yrkeshögskolan Xenter skulle vara en del av bolaget, berättar Peter och fortsätter: Man ville skapa synergier och såg bland annat att Kulturhuset Rotemannen saknade lokal förankring medan Hågelbyparken redan samlade kommunens invånare. Men man förenklade och såg inte skillnaderna mellan de tre platserna.
Och Karin håller med:
– Vi såg inte de synergier som andra såg. Vi var tre platser som arbetade på helt olika sätt. Subtopia var en udda fågel i den kommunala förvaltningsstrukturen. Detta blev ett sätt att hantera det på som fungerade bättre.
Från början fanns även andra planer för Upplev Botkyrka. Jens beskriver hur tankarna gick i kommunen initialt.
– Tanken var att Upplev Botkyrka på sikt skulle innehålla ytterligare kluster i kommunen. Vi utredde att skapa ett musikkluster kring Kärsby med Musikhuset Lagret och Red Line Records. Och det var väldigt nära att Xenter blev en del av bolaget som ett kluster för TV och multimedia. Men för att lyckas med det hade man behövt tillsätta mycket mer kapital. Dessutom, hade vi delat upp i flera branschspecifika kluster hade man tagit bort en del av det som gör Subtopia unikt; att det är ett kluster som samlar olika konstnärliga uttryck som kan korsbefrukta varandra.
Men var kommer egentligen namnet Subtopia ifrån? Spåren leder till en workshop där tjänstemän från kommunen och de som verkade på kulturhuset tillsammans tog fram mål för platsen och viktigast av allt ett nytt namn. Cirkusartisten Angela Wand var med på workshopen och hon minns mycket väl hur det gick till:
– Vi hade en brainstorming session där vi skrev upp allt vi ville att platsen skulle vara på ett stort papper. Vi skrev utopi, betong, förort, suburb… och det var då Ida Burén, som arbetade på kultur och fritidsförvaltningen, sa ”Subtopia.” Och alla i rummet utbrast gemensamt JA! Det var bara så självklart. Alla var helt överens om att det ska heta Subtopia.
Att styra ett kommunalt bolag
Som ett bolag ägt till hundra procent av kommunen har Upplev Botkyrka en politisk tillsatt styrelse2 och Jens var styrelseordförande de första tio åren:
– Mina roller som demokratiberedningens ordförande och Upplev Botkyrkas ordförande hörde ihop för mig. Jag såg det som att jag hade olika pusselbitar att arbeta med inom samma ram. Människors rätt till inflytande, egenmakt, tro på sig själv och tro på att samhällsförändring är möjligt. Kulturpolitik har sitt eget värde – att få skapa – men kulturpolitik kan också vara aspektpolitik där kultur kan gagna utbildning, näringsliv och demokrati.
Även Peter satt i styrelsen 2008 – 2015, detta trots att Peter aldrig varit politiker:
– Det fanns drivna personer som Jens i styrelsen men annars var förståelsen för denna typ av bolag och de branscher vi jobbade med låg hos politikerna. Så man gjorde något ovanligt och tog in icke politiska styrelseledamöter för att öka kunskapen i styrelsen och då blev jag invald.
Jens minns dessa år som tuffa men också mycket givande:
– Att vara ordförande var en otroligt lärorik resa där jag fick jobba med så många fantastiska människor som hade samma känsla och passion för vårt arbete. Fantastiskt kul och kreativt. Samtidigt var det hela tiden tufft med dålig ekonomi de första åren.
Peter håller med Jens om att de första åren var en utmaning:
– Mitt bidrag till styrelsen blev bland annat att få politikerna att förstå att det fanns både samhällsnytta och ett kommersiellt uppdrag för bolaget. Huvuddelen av pengarna kom då från samhällsuppdraget, tjänster bolaget utförde åt kommunen. De första åren var de kommersiella intäkterna inte så stora för Subtopia. Vi hyrde våra lokaler av kommunen men kunde i vår tur inte sätta hyror hur vi ville. Den ekonomiska vändningen kom i och med övertagandet av den kommersiella lokalen Hangaren3.
Upplev Botkyrka idag
Efter de första tio åren genomgick bolaget flera större förändringar. 2015 var Upplev Botkyrkas styrelse återigen helt politisk. Hågelbyparken knoppades av med förhoppningen att familjen Lindgren, som hade ägt Gröna Lund i generationer, skulle bygga en äventyrlig familjepark där. Så skedde aldrig och 2019 införlivades Hågelbyparken i bolaget igen. Det blev en nystart. Krister Kalte tillträdde som VD för Upplev Botkyrka redan 2007 och har fortfarande den rollen:
– Inför fusionen av Hågelbyparken började vi titta på platsernas gemensamma nämnare och vad vi tillsammans kan tillföra Botkyrka. Det blev tydligt att alla tre är mötesplatser och att de olika inriktningarna var själva styrkan. I samma bolag har vi Lida, en friluftsgård mitt i ett naturreservat som arbetar med naturnära aktiviteter och folkhälsa, Hågelbyparken, som går i bräschen för den moderna folkparken med anledning av sin geografiska placering och sitt interkulturella inflytande, och så Subtopia, en produktionsplats för kultur där människor förverkligar sina idéer och skapar konst och upplevelser. Inte många kommuner kan skryta med den bredden.
De synergier, som initialt inte riktigt fanns där, har med tiden vuxit fram. Idag delar Upplev Botkyrkas tre platser inte bara organisationsnummer och styrelse utan även anställda som arbetar tillsammans kring utveckling, kommunikation och med att förvalta vårt gemensamma kommunala uppdrag på bästa sätt. I backspegeln kan vi se att om bolagsbildningen inte blivit av hade Subtopia inte varit den plats vi är idag. Det hade helt enkelt gått för långsamt utan den trygghet och det stöd vi kunnat ge varandra genom att växeldra bolagets utveckling.
1) Upplevelsesatsningen var Botkyrka kommuns strategi för att stimulera kreativitetet och entreprenörskap i kommunen. Syftet var att med hjälp av det som då kallades upplevelseindustrin, vilket är de branscher som idag samlas under begreppet kulturella och kreativa näringar, stärka kommunens näringsliv och attraktionskraft samt förbättra invånarnas livskvalité. Jens Sjöström var politiskt ansvarig för Upplevelsesatsningen.
2) Som helägt kommunalt bolag fastställs bolagets styrdokument såsom bolagsordning, ägardirektiv och uppdrag, av kommunfullmäktige. Bolaget har en styrelse bestående av förtroendevalda lokalpolitiker. Sammansättningen i styrelsen speglar i stort hur fördelningen ser ut i fullmäktige. Läs mer om Upplev Botkyrkas styrelse.
3) Hangaren är Subtopias största lokal som invigdes 2010. Det är en 2250 kvm flexibel yta som används till cirkusföreställningar, tv-inspelningar, konferenser, stora produktionsrepetitioner med mer. Läs artikeln om Hangaren.
