Nytt konstverk i vårt utomhusgalleri
Martin Monet fann konsten mitt i livet och har sedan dess målat hundratals porträtt i gatumiljöer i sin speciella dripping-stil. Senaste tillskottet i vårt utomhusgalleri är hans tolkning av Elvira Madigan.
Martin, Martin eller Martin – är man född i Venezuela, uppväxt i Frankrike, bott i USA, England och Sverige så kan även ett vanligt namn få många uttal. Martin har hela sitt liv arbetat som lärare i språk och även om han alltid tyckt om att teckna så var det inte förrän i fyrtioårsåldern som han upptäckte att konst kunde bli en passion.
– Jag tyckte det var svårt att hålla fokus under långa möten på mitt arbete och insåg att teckningen hjälpte mig och gjorde att mötena kändes mer meningsfulla. Dessutom upptäckte jag att om man lägger ner tillräckligt med tid på ett verk så blir det för det mesta bra.
Resor till konststaden Barcelona blev en inspiration till att ta steget till gatukonst. Eftersom hans sambo är konstlärare kunde han få tips och ställa frågor som gjorde processen från penna på papper till sprayfärg på vägg enklare.
– När jag började måla med sprayfärg insåg jag att det var svårt att måla ett helt perfekt porträtt utan minsta rinn. Men så tyckte jag att det kladdiga inte var så dumt ändå och gjorde det till min stil. Jag har inte sett någon annan som gör porträtt helt och hållet med dripping.
Elvira Madigan var lindansös och i Subtopia arbetar många cirkusartister dagligen, så det passade väl. Martin tycker om att måla personer som inte följer strömmen, som är outsiders eller har dramatiska liv. Här passar Elvira Madigan väl in, både med sina livsval och den dramatiska avslutningen på hennes liv.
– Jag målar endast porträtt, tror jag gjort kring 700 verk. De är alla en del av ett projekt jag jobbat på länge. En almanacka där varje dag är ett porträtt av en person som föddes det datumet. Jag har snart till två år!
En av favoritstäderna att måla i är Wien där stora beställningsverk finns på hus överallt och de öppna väggarna är många. Även Portugal och Grekland är bra men där handlar det mer om att det finns övergivna hus som ingen bryr sig om att man målar på. Här i Sverige är läget annorlunda, inte lika många ställen att måla om man som Martin vill göra det på tillåtna platser. Och kallt halva året. Men Martin föredrar ändå att måla utomhus. Utöver att det hade varit besvärligt att förvara så många målningar hemma tycker Martin att gatukonst är värdefull eftersom det tar konsten dit där människor är helt gratis för alla att uppleva. Dessutom är den fritt även för honom själv.
– När jag målar på stan kan jag göra precis det jag själv vill. Jag har redan en lön så jag behöver inte förhålla mig till en konstkurator eller en kund för att tjäna pengar. Jag kan göra det för mitt eget nöje. Det ger mig ytterligare en mening i livet, utöver familj och jobb. Det är fint att ha en sådan passion.
