När här var bondgård
Hur såg det ut i Subtopia och Alby på 1940- och 1950-talet? Det vet vi! Margareta Borg växte upp i det som idag är Subtopia och har delat med sig av sina barndomsfotografier och historier.
En förmiddag i början av året ringer det på Subtopias växel. Till vår förtjusning visar det sig att kvinnan i luren har en historisk skatt i sin ägo, som hon vill dela med oss. Margareta Borg växte upp i Subtopia mellan 1945 och 1959, då hela området fortfarande var en bondgård. Hennes far, Gunnar Öhrfeldt, arrenderade gården av Botkyrka kommun och drev ett stort jordbruk med mjölkkor, gödkalvar, smågrisar och åkrar som sträckte sig över det område där det idag finns radhus och höghus. (För muspekaren över nedre delen av bilden för att se beskrivande text).
Slitstarka hus
Subtopias huvudbyggnad uppfördes av LM Ericsson och hans fru Hilda som en av förra sekelskiftets modernaste ladugårdar. Av Margareta har vi fått fotografier och berättelser från de sista åren då området fortfarande var ett djurlantbruk. Hon flyttade hit som barn och bodde i arrendatorbostaden fram till hon var sexton, tillsammans med sin pappa, mamma och storasyster. Huset ligger direkt till höger när man svänger in på Rotemannavägen. Idag är bostaden inte en del av Subtopias verksamhet, men många andra byggnader från fotografierna används fortfarande!
Höloft och tjurar
Större delen av Subtopias huvudbyggnad var en ladugård – från höloftet längst upp, där barn inte fick leka, till kossorna som stod på rad i det som idag är restaurangen och tjurarna i det som nu är vår expedition. De hette Hamra-Hero och Boxholm-Hero, döpta efter sina ursprungsgårdar, och enligt Margareta var de inte särskilt vänliga.
I huset fanns även lägenheter. Där vi idag har inkubatorn Katapult bodde svinskötaren Axel Gustafsson med sin fru Anna, som var gårdens första mjölkerska. Hennes blomsterplanteringar på terrassen på baksidan är kanske något vi borde återskapa!
Sista djurbonden
Jordbruket blomstrade över stora delar av Alby. Gunnar Öhrfeldt investerade i de modernaste jordbruksmaskinerna, bland annat en av de första motordrivna skördetröskorna, även om gården fortfarande hade fyra arbetshästar. Över åkrarna sträckte sig en mäktig akvedukt som slutade i vad som liknade en romersk arena. Men den varken innehöll vatten eller bjöd på spel för folket – den användes för att forsla latrin till en rund gödselcistern. När Margareta bodde här var den dock sedan länge ur bruk, och hade till och med hunnit bli spelplats för en teaterföreställning. År 1933 sattes musikalen Ett gammalt klosterspel upp i cisternen, med biljettpriser på 1 krona för vuxna och 50 öre för barn.
Gunnar Öhrfeldt blev den siste djurbonden på gården. Botkyrka kommun ansåg att arrendet inte gav tillräckliga intäkter och förlängde inte kontraktet. Alla djuren auktionerades ut, och Gunnar köpte istället gården Stora Eneby, som hans dotter Margareta så småningom tog över.
