Går du in på fjärde våningen i Subtopias huvudbyggnad vet du aldrig vem du träffar. En komiker, en clown, en poddare, en dockmakare. Här möts människor med helt olika yrken och affärsidéer men med samma mål; att starta och driva företag inom kultur. Och här, på Subtopias kulturinkubator finns hjälp att få. Nästan lika länge som Subtopia funnits har här också funnits olika typer av stöd för kulturentreprenörer.
I 10 år har kulturinkubatorn Klump funnits på Subtopia för att stötta kulturarbetare i sitt företagande genom bl.a. coachningar och föreläsningar. För Anders Lindgren, som var chef för kulturinkubatorn mellan åren 2012-2017 är det en självklarhet varför detta behövs:
– Vi behöver mer kultur i samhället! Och därför behöver vi understödja de som är beredda att göra jobbet.
För att människor ska kunna arbeta med kultur behövs kontor, verkstäder och ett konstnärligt sammanhang där människor kan dela resurser med varandra. Men för att möjliggöra detta krävs det en administratör, en spindel i nätet som fungerar som ett socialt smörjmedel, förklarar Anders.
– Samhället fortsätter att producera konstnärer. Men på utbildningarna är det otroligt sällsynt att man lär sig hur man faktiskt livnär sig som kulturarbetare. Du får lära dig allt om att komponera musik men ingenting om hur du faktiskt överlever som komponist, förklarar Martin Q Larsson, Klumps inkubatorchef sedan 2018 och fortsätter:
– Det finns en stor önskan att hålla på med konst och kultur! Dessutom finns 200 000 konstnärer som redan är ute på marknaden. Bland dessa finns ett stort mörkertal som hankar sig fram. Kulturinkubatorerna har en viktig roll i att stötta och underlätta för dessa. Det skulle generera större ekonomisk omsättning, fler anställda och fler som livnär sig inom kultur. Dessutom skulle samhället få tillgång till mer konst och kultur.
Virginia Librado Gallego är clown, skådespelare, cirkusartist, kreativ producent och medlem i kulturinkubatorn Klump. Virginia hade redan en karriär som clown i Spanien men när hon kom till Sverige fick hon börja om på noll.
– På Klump har jag en arbetsplats, inspiration och coachning. Jag kände mig välkommen direkt och möttes av en positiv energi och hoppfullhet! Jag kände att: okej det är kanske inte så galet att jag kommit till Sverige för att jobba. Dessutom har jag fått kontakter, information om var man kan söka stöd och tips på hur man når ut med sin verksamhet.
Coachning för alla
Redan från starten har Subtopia välkomnat företagare på alla nivåer, såväl etablerade entreprenörer som personer med en vag idé om att de vill starta företag har fått hjälp i inkubatorn. 2004 startade Janne “Lunkan” Lundqvist Starthuset, Subtopias första inkubator. På den tiden var det ganska nytt med förinkubatorer, dvs platser dit även personer utan en utvecklad affärsidé var välkomna.
– Allt var väldigt individanpassat och jag försökte alltid att förstå: vad frågar de efter? Många som kom hade kanske inte en knivskarp idé utan bara en tanke. Då fick man ställa frågor och uppmuntra dem så att de vågade ta nästa steg. Ofta var de nervösa och tvehågsna och undrade “kan jag verkligen göra så här?” Då fick man säga: “vi testar! Jag är med dig”, berättar Lunkan.
Något Anders lärde sig under sin tid som inkubatorchef på Klump var vikten av ett socialt sammanhang, och på så sätt uppkom också namnet Klump, folk skulle “klumpa ihop sig” och arbeta tillsammans. Folk uppskattade verkligen att man fanns där. På Klump fanns någon som bekräftade att: jag ser dig, jag bekräftar din existens, du finns som människa. Man underbetonar den aspekten, särskilt i affärsutveckling, menar Anders och fortsätter:
– Man börjar ofta med affärsplaner, och det är också viktigt! Men om folk inte känner sig bekväma, trygga och sedda kommer de inte leverera för då finns det ingen mening med det.
Kulturinkubatorernas särskilda roll
För de som vill starta företag finns gott om hjälp att få, de flesta kommuner i Sverige erbjuder någon typ av stöd för nyföretagare. För de som vill starta företag inom kulturella- och kreativa näringar finns idag ungefär 15 kulturinkubatorer som erbjuder hjälp och stöd. Många kulturentreprenörer behöver därför ta hjälp hos vanliga företagsverksamheter, verksamheter som ofta saknar kunskap om de kulturella- och kreativa näringarna.
På traditionella nyföretagarverksamheter är det vanligt att snabbt gå in på det praktiska: “hur ska du tjäna pengar då?”, förklarar Anders.
– Man kan inte börja med att säga: klipp dig och skaffa ett riktigt jobb. Man måste börja med att fråga: Vad är det som är så viktigt för dig som gör att du tänker satsa på det här, som ju ofta är väldigt utmanande? Det är viktigt att stärka den skapande kärnan.
– En stor del av arbetet på en kulturinkubator handlar om att hjälpa personer att skapa ett språk för sin konstnärliga drivkraft. Många har en känsla av att “jag måste jobba med detta”. Men det är först när man har ett språk för den känslan som det går att kommunicera sin affärsidé. Ofta hade de som kom till Klump upplevt att de inte blivit tagna på allvar, de hade redan avfärdats för att de sysslade med sin hobby. Därför var det viktigt att hitta språket och formulera starka argument för kulturskapandet, förklarar Anders.
– Jag känner stor passion för mitt yrke. Men ofta känner jag att “jag orkar inte mer, jag jobbar med något annat”! Här får jag träffa andra som kämpar med liknande problem och det ger inspiration och kraft. Och att ha en coach som är så positiv och firar alla ideer. Det spelar ingen roll hur galen idén är. De svarar alltid “det låter jättecoolt”, säger Virginia och skrattar.
I Spanien är stödet för kulturarbetare begränsat och Virginia beskriver det som en lyx att få hjälp och stöd på en kulturinkubator och förvånas över att fler inte är medlemmar. Jag vill bara säga “fattar du att detta är jättebra! Detta är för oss!”.
Vad är det som är så särskilt med kulturbranschen?
– De två första åren grubblade jag så mycket över detta! Vi vill vara en bransch bland alla andra samtidigt som vi säger “vi är så speciella och unika, vi är inte alls som andra branscher”. De kulturella och kreativa näringarna har väldigt speciella behov och förutsättningar, precis som alla andra branscher. Det är bara det att verkstadsindustrin och byggindustrin har funnits i 200 år! De har blivit definierade som industrier för länge sen och näringspolitiken har hunnit anpassa sig till att stödja såna industrier, säger Martin.
Sverige är byggt på en brukskultur, någon startar en stor fabrik, massa människor blir anställda och jobbar där. Det är så företagande ser ut i Sverige. Ericsson och Ikea är riktiga företag medan en formgivare och en musiker är någon slags låtsasföretag. Regeringen satsade miljardbelopp på att rädda Saab fast de hade en dåligt fungerande affärsidé, men Saab lade ner ändå. Det är ingen som lägger miljarder på småföretag för vi behöver inte fabriker och vill inte bli så stora, menar Martin.
– Det som är unikt för konstnärliga och kreativa yrken är att nästan alla är soloföretagare som växer på bredden. Vi startar inte stora organisationer utan samarbetar under kortare eller längre perioder. Vi är mångfacetterade egenföretagare och behöver inga fabriker, förklarar Martin.
Virginia upplever att kunskapsnivån är låg hos myndigheter, det saknas förståelse för kulturarbetares arbetsmiljö.
– Det svåra för mig är att jag måste jonglera med olika hattar! Jag är både artist, arrangör och säljare och det påverkar kreativiteten. Jag kan inte bara repa utan måste också sitta vid datorn, skicka mejl och sälja min show. Det är att vara på scen som gör en kreativ och som får en att skapa. Allt planerande tar tid från artisteriet, förklarar Virginia.
Samarbeten över lands- och branschgränser
Subtopias resa i att stötta kulturentreprenör började för nästan 20 år då Lunkan startade Starthuset. 10 år senare startade Anders Klump. Hösten 2022 har inkubatorn bytt namn till Katapult. Under Martins tid som inkubatorchef har han startat CreARTive, intresseorganisationen för Sveriges kulturinkubatorer och Portobello People, som samlar inkubatorer i Norden och Baltikum. Subtopias kulturinkubator har gått från att verka främst lokalt till att utveckla fler nationella och internationella samarbeten. Under hösten 2022 genomförs ett nytt utbyte med en inkubatorverksamhet i Liverpool och Martin hoppas på att detta är början på ännu fler internationella samarbeten, men också samarbeten mellan olika branscher.
De senaste åren har Subtopias kulturinkubator haft en avgörande roll i arbetet med branschöverskridande samarbeten, cross innovation. Cross innovation är när man använder konstnärliga metoder för att utveckla andra delar av samhället. Grundidén är att svaret på problem inom en bransch finns i en annan bransch. Inom det kreativa fältet finns metoder som i mötet med andra branscher kan skapa innovation.
– Både konstnärer och företag behöver utbildning för att dessa samarbeten ska lyckas. Där har inkubatorerna en tydlig roll! Inkubatorerna kan bygga broar mellan branscher, vara översättarna mellan konstnärflum och businessgibberish, få folk att förstå varandra och mötas på samma nivå!
